Rubrik
Två långa dagar senare och jag ligger i sängen under täcket. Jag är så förbannat trött! Har gått upp innan 06:00 nu två dagar för att prestera. Känns som jag ligger back med 20 h sömn, minst. Fick fokusera som satan idag på opponeringen för att inte somna när jag lyssnade på de andras opponeringar. Jag får nästan panikkänslor av det, skulle jag stängt ögonen skulle jag ha somnat. Jag är som bekant väldigt trött på grund av allergin (även om den varit rätt mild denna vecka). Nåväl, imorgon får jag sovmorgon och ska sova tills jag är mätt på sömn.
Jag väntar på mail, och jag väntar och väntar och väntar... Rätt så otåligt också. Kollar mobilen var tionde minut typ! Jag hoppas det efterlängtade mailet kommer imorgon, der skulle vara så passande innan helgen. Jag har redan börjar planera nämligen.
Illusioner. Jag tänker på något helt annat nu och byter ämne. Hur fel ens illusioner kan vara, för att sedan visa sig vara helt rätt. Man måste vara på sin vakt och inte köpa allt man ser och hör på en gång. Det har jag lärt mig för längesedan, men i stundens hetta kan det lätt glömmas bort. Jag känner bara nej, nej, nej och återigen nej. Men inte bara därför, jag kan bara helt enkelt inte längre. Jag varken vill eller kan, men det är endast en frysningstid som kommer att tina upp när jag vill att det ska göra det. Jag är bara ärlig med mig själv och tillåter mig känna det jag känner - frihet. Det är min favoritkänsla just nu och jag tänker inte ändra på det. För jag vill inte.
I helgen tänker jag spä på folks förutfattade meningar och enkelspåriga antaganden. Även det - för att jag kan.
Kommentarer
Trackback
