lindalinda

Men alltså Plince, såhär på kvällskvisten när en stackars student sitter och kämpar och skriver, ska han komma in igen efter att ha varit ute ett tag. Nummer 1. När han ser mig komma för att släppa in han så jamsar (skriker, jamar, mjauar men jag tycker jamsa låter bra) han, högt. Han kanske är glad att se mig? Väl inne i trapphuset jamsar han hela vägen upp. När vi kommer in jamsar han och jag vet vad saken gäller. Det gäller matskålen, och den är full med käk. Men det är som att han har en tanke om att jag måste fylla upp den varje gång han kommer in. Jag har fått "ruska" på skålen för att han ska börja äta. Jaha, jag glömde skriva nummer 2. Hahaha... Ja, allt hör ihop iallafall. Efter han har tuggat ett tag börjar han jamsa igen och jag vet inte vad han vill?! Vill han bli klappad? Ibland men oftast springer han iväg mot något mål han har. Men nu när han kom in så gick jag aldrig och ruska på hans skål så nu har han jamsat i tio minuter ungefär. Kan ju inte vara så hungrig då lille vän? Han är jäkligt skum också när han ska ut, det är som att han har en slags volymhöjare i halsen för skriken blir högre och högre och högre. Speciellt på morgnarna när man just vaknat. Man kanske inte vet det här om mig om man aldrig har sovit med mig, men har man det så vet man att jag är fett seg på morgonen. Det tar mig lång tid att få kontroll på hjärnan, kroppen och koordinationen (många gånger har jag gjort illa mig). Jag orkar faktiskt inte gå ner för trapporna direkt när jag vaknat för jag är livrädd att jag ska slå ihjäl mig! Han är också konstig när han vill bli klappad på huvudet just när jag ska sova, det räcker inte med ena handen - han ska ha båda och det blir lite svårt att styra det hela då... Så står han där i typ fem minuter och kurrar jättehögt, sen plötsligt slänger han sig ner. 

Ja, inte vet jag om det här inlägget blev särskilt spännande för er som inte är lika fanatisk över kattdjur som jag är. Men jag tyckte att det var mycket kul! Och då har jag försett mig med ett skratt såhär 00:13, det är ju en ny vecka nu och det är väl helt fantastiskt att börja med ett gott skratt!  

En annan dag ska ja förtälja historien om vintervits märkliga beteenden. 

So long på den! Ett härligt bilderregn på fettokissen kommer här.